TEAM BOOZE CRUISE i Sundsta.

Lördagens race var ett riktigt äventyr. Gick upp med tuppen och sedan bar det iväg mot Västerås för att möta upp resten av teamet.
Väl framme så skulle vi köpa lite proviant både till oss och till Forden. Samtidigt som vi står och fyller på med diverse bra-att-ha saker stannar en polisbil vid en av bensinpumparna. Givetvis så fick dom upp ögonen för vår otroligt exotiska racerbil! Eftersom den inte var besiktad så blev vi genast lite skakiga… Vet inte riktigt vad dom kollade efter men det såg i alla fall ut som dom kollade upp registreringsnumret. Nu ville det sig så väl att vi han åka därifrån innan dom kom ut butiken igen. Hahaha!

Färden till Sundsta gick lugnt och bra. Väl framme så besiktades bilen av besiktningspersonalen och givetvis fick vi ett par anmärkningar i form av löst batteri och otejpade framlyktor. Dessa små fel fixades i ett nafs och snart var det dags för start.

Foto: Coop


Anton tog första körningen och allt gick kalas. Han slog till med bästa tid och vi låg fyra innan det var dags för Emil att ta över ratten.
Foto: Coop

Innan han fick ge sig ut bland dom andra så passade vi på att tanka upp lite bensin då den tanken läckte vid vänstersvängar!
Emils körning vad av den aggressivare sorten och han tog en hel del placeringar innan Claes tog över rodret. Även han körde riktigt bra. Folk kom och undrade om det var vår bil som gick så bra och vad vi hade gjort med den! Ja, tänk att en standard Sierra 4x4 kan gå så snällt.
Foto: Coop

När Claes väl kon in så var det dags för undertecknad att sätta sig bakom ratten. Väl ute på banan så slogs jag av att Sierran kändes banlanserad och bakhjulsdriven i sitt uppträdande, men när man skulle ut ur kurvorna så drev det på, på ett helt annat sätt än man är van vid! Det bästa av två världar med andra ord. Även jag han med att ta ett par bilar innan Anton stod och viftade med armarna och ville att jag skulle in i depån.
Jag som bara hunnit med två varv!
Foto:Coop

Väl inne i depån fick jag reda på att kylaren in höll tätt. Den pissade ur all kylarvätska tack vara en Volvo som råkade tabba sig när Claes var ute på banan. Well, nöden har ingen lag så Anton, den kluriga rackaren, satte igång med konsten att försöka fixa till en trasig kylare.
Foto: Niklas Falk

Efter några minuter så höll den vätskan skapligt, men vi bestämde oss för att köra max fem varv innan bilen skulle in i depån igen för vatten och förarbyte. Givetvis så hade vi tappat en hel del platser men vad gjorde det när det var flera timmar kvar av racet. Körningen gick bra och jag susade förbi ett antal bilar, och han även få en riktigt roligt fight med en Toyota Starlet som gick ovanligt bra, innan det var dags att lämna över stafettpinnen till näste man, nämligen E-tuna gossen Folxam.

Innan han fick köra ut på banan så tankades bilen med både bensin och vatten. Folxams körning gick också bra trots att han råkade fronta med en höbal som någon av bilarna puttat ut på banan.
Denna smäll var dödsstöten för vår kylare och nu gick det inte längre att fylla på med vatten vid varje stopp.
Foto:Coop

Vi bestämde oss för att ta bort motorhuven och sedan fylla på med snö så att motorn höll sig sval. Låter sjukt men det funkade skapligt.
Foto:Coop

Anton jobbarkompis, som jag glömt namnet på, skickades ut och även fast vi trodde att motorn skulle skära ihop så gick bilen bra!
Foto:Coop

Det var först efter ca. en timmes körning som det började låta oroväckande om motorn. Det lät nästan som ventiler tog i kolvar och att lager började ge sig. Skit sak samma. I med mera snö och ut med nästa förare… trodde vi. Motorn stannade och ville inte starta med hjälp av startmotorn. Fan!
Foto:Coop

Var motorn död nu!? Icke sa Nicke. Claes hämtade som bil och sedan bogserades Sierran igång!
Tjohoo… Ut på banan igen! På detta sätt höll vi på fram till vi började närma oss andra timmen av racet. Då fick den stackars DOHC-motorn nog och bestämde sig för att dö. R.I.P
Foto:Coop

Det var bara för oss att gilla läget och bryta tävlingen.
Vår tappra Sierra klarade av 75 vilda varv och det är inte illa med tanke på att ca. 50 av dom varven kördes utan kylarvätska!

Nu är det bara att ta nya tag och förhoppningsvis har vi en ny fyrhjulsdriven bil till nästa race.

/TJ Ank