När katten är borta.

Helgen har verkligen varit till behag även fast jag kunde ha mått bättre igår. Anledningen till att jag inte mådde topp igår var att jag hade bjudit över några vänner på förfest i lördags innan vi skulle ut och göra stan.
Själva förluvan startade rätt lugnt fram tills jag fick för mig att ta fram en flaska Xanté.
När dryckesdonen var slut beställde någon i gänget en taxi som vi smartskallar tog till Grillstugan där vi lät taxichauffören vänta med taxametern tickande tills det var dags att ta sig till Raw för vidare äventyr.

På Raw blev det mera dryck innanför västen och självklart slutade man på dansgolvet vaggande likt en rysk sjöman som passerat bäste före datum sedan länge. Härligt…

När Raw sedan slog igen portarna för kvällen sniffade en i sällskapet rätt på en efterfest. I en smått splittrad grupp (en i sällskapet hittade en dam på dansgolvet och tyckte att hon var intressantare än vi!) tog vi sikte mot norr där efterfesten låg. Själva efterluvan var en rätt lugn tillställning och det tackar jag herren för. Om jag hade fått i mig mer alkoholhaltigt hade jag säkert hamnat på akuten…

Ramlade hem strax efter halv fyra och däckade rätt omgående.
Söndagen var som ni kanske kan förstå inte den trevligaste.
Det kändes som någon hoppat på mig och sedan kölhalat mig ett antal gånger. Huvudvärken låg som ett täcke hela dagen och jag kände mig ynklig och skör. För att driva ut bakfylledemonerna så avslutade vi söndagen med ett joggingpass. Först trodde jag att jag skulle få hjärtattack men redan efter en kilometer så kändes det bättre. Resten av turen gick faktiskt över förväntan och bakfyllan var som bortblåst.
Ibland så är det bra att chocka kroppen.

Dagens låt:
The Hoosiers - Worried about Ray

/TJ