Många frågor blir det...

Efter att ha läst i ett par forum om våran miljö, och om hur folk tycker och tänker om det som sker, så börjar jag fundera på vad det är som har hänt med oss människor egentligen?

Ordet ”Miljö” har blivit ett starkt laddat ord och att vara miljövän är näst intill ett skällsord!
Hur kommer det sig att det har blivit så?
Så fort ämnet ”Miljö” tas upp så känns det som att majoriteten av människorna börjar skruva på sig och antar försvarsposition.
Inställningen ”Jag-skiter-i-allt-för-min-insats-gör-i-alla-fall-inte-ett-skit” verkar ha blivit mer utbredd, för att inte tala om folket som avfärdar det faktum att människorna, med största sannolikhet, nog är den bidragande orsaken till den påskyndande globala uppvärmningen (med tanke på att forskarvärlden är överens om det så tycker jag att gemene man även skulle kunna ta och acceptera det).

Det känns som det nästan har gått överstyr och att vissa rent av skitar ner med flit bara för att markera att dom inte tänker bry sig.
Handlar detta beteende om okunskap, rädsla eller bara om ren och skär egoism?
Jag kan ha förståelse över att folk har svårt att tumma på sin välfärd men jag tycker inte att man behöver vara rädd för förändringar.

Sedan kan man ju fråga sig vad välfärd är?
Är det enbart det materiella, och då gärna i överflöd, eller är det ren och välmående natur/miljö?
Om vi fortsätter i samma takt som idag så kommer det sistnämnda att bli framtidens lyx och välfärd. Redan idag så finns det miljöflyktingar som blir tvungna att fly vind för våg bara för att miljön är ur balans…

Att sedan säga att klimatförändringarna är helt naturligt köper jag inte helt och hållet.
Visst har vi haft temperaturskillnader på jorden, men med tanke på hur snabbt det har accelererat den sista tiden, och med tanke på hur många naturområden vi har förstört på så kort tid så är det rätt uppenbart att vi är delaktiga i det hela (hur var det med forskarna nu igen?).
Även om det nu vore så att det var helt naturligt så tycker jag att det är bättre att leva på ett mer hållbart sätt än att inte göra det. Vi har ju knappast något att förlora på att leva mer i fas med våra tillgångar.

Jag föreslår att vi inte spiller någon tid och tar tag i det nu, annars kommer likgiltigheten att bli våran undergång.

Dagens låt:
Early Years - So Far Gone

Nej nu skall jag sluta klura och återgå till mitt jobb.

Over and out!

/T